:[Förklarat]

Skämtet: John Eklunds Ordvitsar

Bakgrund:

En ordvits är det lättaste man kan skapa om man vill vara rolig men inte riktigt klarar av att leva upp till kraven som ställs på humor. En ordvits är alltså nästan en skämt. Ordvitsar återfinns ofta i kretsar som anser sig intellektuella och hos äldre gentlemen på familjemiddagar. Ordvitsarna är lite olika beroende på vem som framför de, äldre gentlemen tenderar att dra åt “vad-händer-och-fötter”-hållet medan yngre intellektuellare ordvitsar tenderar att hamna mer någonstans kring Wordwitsing.

Förklaring:

En liten bit ner på John Eklunds Ordvitsar hittar man den här spännande rubriken: Om ovanstående vitsar var för dåliga?

Under den följer ett antal exempel som  är tänkta att skoja till det för den som i skämt-slump-generatorn bara fått riktigt dåliga ordvitsar. Ett exempel härifrån är det trevliga; raseri=omkullfallande.

Det finns tre saker som är roligt med den här sidan och de ska förklaras i tur och ordning.

1. Om ovanstående vitsar var för dåliga.

Notera att publicisten (John Ekelund) här har skjutit in det lite intressanta ordet För innan dåliga. Ordet behövs för att man kan utgå ifrån att dåliga är dom det är bara om de är för dåliga det behövs en brasklapp.

2. Det finns faktiskt inget slumpat skämt på sidan.

Ingen ordvits dyker upp, åtminstone inte för oss.

3. Skämten som är till för de som inte tyckte att det slumpade dög.

De är ohyggligt dåliga, exakt hur sjukt dåligt måste inte det slumpade vara för att man ska kunna trösta sig med; raseri=omkullfallande. Det är roligt att försöka lista ut hur tråkiga skämten skulle kunna vara.

När ska man skratta?

Man ska skratta, man ska faktiskt det. Ordvitsar kan vara roligt under mycket speciella former och då brukar de värderas så att den sämsta är roligast. Här fanns det gott om sämsta. Skratta hjärtligt så länge ingen ser/hör det.

No Comments

Skämt:

1-click

Förklaring

Det här är ett typiskt internetskämt av typen liten lustig automatiserad film. Internetskämt har ju en förmåga att vara både lite överraskande och arbetsamma. För att vi ska tycka att ett skämt på nätet krävs att någon har lagt ner arbete på det. Om det ser professionellt ut krävs mer arbetsinsats än om det ser amatörmässigt ut. Här har någon tagit en liten idé och lagt ner en del arbete på att visualisera den.

Det är roligt mest på grund av att någon bemödat sig med att filma ett antal gubbar i underkläder. Själva idén till skämtet är sådär, att TV:n skulle skötas av små gubbar är ju inte direkt någon nyskapande humor. Om det hade varit mer förvånande när man klickade på länken hade det varit mycket roligare.

När ska man skratta?

Man ska skratta endast om man är lättroad.

No Comments

Här finns skämtet: De hängdas svängrum

Stilen:

Det här är ett skämt på klassisk form, vem har inte hört sin mormor eller liknande gammal dam säga fel. Det finns ord som man inte kan låta bli att säga just för att man vet att man inte får. Det är vad det här skämtet handlar om och det är uppbyggt på klassiskt skämtvis med poängen i slutet.

Förklaringen:

Författaren oroar sig så mycker för att säga nigger istället för nogger att han/hon till slut klämmer ur sig ett fitta. Det här är roligt av två anledningar; det har en twist på slutet, läsaren förväntar sig ett nigger/nogger men får något annat och det som är det viktigaste, poängen är ett könsord. Könsord är roligt. Det här är ett traditionell göra-bort-sig skämt med inslag av könsord alltså.

När man ska skratta:

Enkelt, på det slutliga utbristandet.

No Comments

Skämt:

Det finns förstås många snapsvisor så vi gjorde så att vi valde den sida som vi kunde hitta som var absolut fulast och hade snapsvisor. Vi kan väl alltid hoppas att siten i sig är en upplevelse: Marjans Hemsida.

Allmänt om snapsvisor:

Snapsvisor är de sånger som tenderar att dyka upp på högtider. Den för snapsvisor kanske största högtiden är förmodligen midsommar och snapsvisorna har ett väl utstakat hem bland sill och nubbe.

Snapsvisorna kom till för att till skillnad från all annan spritjom (det skulle kunna vara ett ord, eller hur?) så är nubben mycket kort i tid. Att vräka i sig en öl eller en dry martini tar till skillnad från nubben en stund. Man kan nämligen få i sig en snaps på mycket kort tid. Vi svenskar tycker om att spritdrickandet är lite segdraget, det kan bero på att vi riskerar att bli vansinnigt full annars. Om man inte skulle sjunga snapsvisor kan man tänka sig att det lätt skulle gå att få i sig ett par hundra nubbar på en kväll. Det kan man jämföra med en back öl, ynka 20 st vilket lätt tar en hel kväll att få i sig. Alla förstår nog att ett par hundra nubbar inte är “att sätta hälsan i främsta rummet”.

Snapsvisor har en förmåga att vara gamla, enkla och skrivna av övervintrade studenter. Därför är de ofta väldigt buskis eller rent av snuskiga. Det finns förstås en del snapsvisor som är roligare än andra men oftast även då snuskiga. En del snapsvisor handlar just om snaps, de är skittråkiga. Många tror att det är tradition att sjunga skittråkiga snapsvisor eller så är det de enda de kommer ihåg. Varför någon bemödat sig med att komma ihåg de skittråkiga är svårt att gissa.

Många studentorganisationer har haft problem med att deras snapsvisor varit helt otråkiga och därmed alltså så snuskiga att de varit tvugna att förbjudas. Det är inte helt roligt att vara generad när man sjunger.

Förklaringen:

När det kokar ner till krita är det så att snapsvisor i det stora hela bara är burdusa och halvroliga med några undantag som till exempel Teobald Tor som är burdus och åtminstone semirolig. Åtminstone 8 av verserna eller något sådant. Den är förstås också snuskig men vafan.

Snapsvisor är roliga när de överraskar, det gör de mycket sällan, det räcker endast mycket sällan med snuskigheter för att roa. Om det inte är på ett väldigt besynnerligt sätt som att Teobald har “En medelstor ryggsäck till pung” vilket är besynnerligt/roligt formulerat.

Sammanfattningsvis kan man säga att det är roligt med snapsvisor för att de innehåller könsord, gärna på överraskande sätt eller ställen.

När ska man skratta?

Man ska inte skratta, man ska supa.

No Comments

Inget skämt, det här är på allvar.

Det är inte ofta [Förklarat] tar saker på allvar men ibland händer det. Sällan är det saker som är sådana man inte får skämta om utan finare saker. Det här är en sån för den handlar om något som är viktigt. Det handlar om romantik.

Förklaring 

Romantik är saker som någon gör för att denne är kär i en kvinna, ja, det är endast mycket sällan tvärt om. Romantik är att ge choklad till sin älskade samtidigt som man strör rosenblad framför henne. Chokladen ska således ges med en hand.  Detta är därför omöjligt för folk med bara en arm varpå dessa leva ensamma.

När ska man skratta? 

Om man skrattar är det kört.

No Comments

Skämtet: 23 saker man lär sig av dataspel

Bakgrund:

Listor av olika slag är en humorform som fungerar bra på nätet, det är både väldigt enkelt att tillverka och blir ofta uppskattat. Dataspelsrelaterade listor är förstås särkilt lätta att tillverka för den som spenderar mycket tid på internet. I synnerhet om man jämför med andra tänkbara listor t ex; lista över sveriges samtliga vattendrag, top 10 klädmärken på Dressman eller de mest pinsamma efternamnen.

Förklaringen:

Det som är den stora behållningen i det här skämtet är att Micke valt att dra direkt felaktiga slutsatser om verkligheten baserat på en analogi som är trasig. En slutsats han dragit är: Man ska äta mat som man hittar på marken. Något som förstås är fullt applicerbart i dataspel men inte i verkligheten. Att han sen väljer att göra det ger en rolig effekt. Något som förstärker listans rolighet är att det finns gott om one-liners i den, det är i princip bara det. Om den bara hade varit en aning roligare hade man kunnat skratta så att toppen på huvudet ramlade av. Humorn är av typen Galenskaper-på-grund-av-dåligt-hanterande-av-analogier.

Var man ska skratta:

Listor av den här typen implicerar att man ska skratta till åtminstone en gång på varje rad.

1 Comment

Här är skämtet: Historien Bakom

Bakgrund till skämtet:

Historien Bakom är en sida som hittar på saker om riktiga artiklar, det är i sig ganska roligt, det är det för att de hittar på. Just den här artikeln handlade om att Göran Persson på möten gjorde sina medarbetar mindra genom att göra ner dom.

Förklaringen:

Det som var själva punchen i artikeln var att författarna på Historien Bakom valde att missförstå hur Persson förminskade sina arbetskamrater och valde att tolka det som om han hade någon slags krympstråle. Det visar de genom att skriva att de fick kämpa mot skalbaggar och fjärilar (i sig lite roligt eftersom det är så långsökt att slåss mot en fjäril).

Det vi ser här är ett klassiskt exempel på både missförstånd och rena galenskaper. Man har tagit en idé och gett den konsekvenser långt utöver det rimliga. Det är väl kanske inte det absolut roligaste genomförandet men det känns ändå skoj på ett modernt vis.

Som en extra punch bjuder de sen på en DN artikel med rubriken “S större än regeringen”, än en gång ett missförstånd som passar fint i sammanhanget.

No Comments

Skämtet: Schyffert: Filip och Fredrik

Bakgrund:

Henrik Schyffert har under det senaste årtiondet varit en av de viktigaste i svensk humor. Efter att några år ha varit galet tråkig tillsammans med det så kallade Killing-gänget, ett epitet som kanske borde ha släppts efter att Manegen avslutades, har han nu hittat formen igen i bloggform. Killingarna utformade en ganska egen typ av humor som numer är vardagsmat i svenska lunchrum.

Förklaringen:

…söp ner honom och sedan grävde ner honom på ett fält.

Det här är typisk humor från Schyffert, det som på fackspråk kallas Ogenomtänkt humor. Det är skämt som är roliga nästan på samma sätt som när man pratar med någon och har roligt. Det är nästan alltid bara överdrifter och av det bisarrare slaget. Vi utgår ifrån att de fakitskt inte grävde ner honom, då hade det nämligen varit en helt annan typ av humor, elaka-practical-jokes. Det som är det roliga här är att Schyffer låtsas att han och hans vänner (i det här fallet två kända komiker) är väldigt elaka. Roligt, roligt. Överdriften är lagom, det är lätt att ta i för mycket när man skämtar på det här viset, ex vi söp ner honom, skar av honom benen och lämnade honom på en flotte i en septitank i Trondheim. Det hade inte alls varit roligt på samma sätt.

Sen tillämpar Schyffert också det som kallas dubbel-punch, att ha två punchlines i ett skämt, han följer nämligen upp med att de grävde upp honom igen för att låna hans kamera. Det här är iofs inte Schyfferts uppfinning utan mer åt “Titta vi flyger”. Det är fortfarande roligt.

Var man ska skratta:

Vi tycker nog att man kan fnissa till lite på själva nedgrävandet och sen se generad ut på uppgrävandet.

No Comments